Monument / MemorialGamla Uppsala högar

Uppsala högar är en plats varje svenskt skolbarn får höra talas om men sedan glömmer man kanske bort det om man inte är från Mälardalen eller intresserad av vikingatiden. För mig var det en plats med en speciell klang ända sedan fröken läste "Trälarna" för oss på mellanstadiet och man fascinerades av offerplatser och annat. Nu är högarna istället begravningsplatser men det hindrar ju inte att hela området använts flitigt till alla slags religiösa ceremonier och jag var jätteglad när jag många år senare kom hit tack vare min vikingaintresserade engelsman som gjorde att jag äntligen fick tummen ur och gjorde en utflykt till Uppsala. Just Gamla Uppsala var den huvudsakliga anledningen till att vi åkte eftersom det dessutom var sommar och vi tänkte att centrum kan man ju se mer av året runt medan högarna syns bäst i grönska. Vi började med museet som jag recenserar på sin separata plats för det var en väldigt lärorik utställning och är det bästa att börja med för att få veta mer om högarna man senare ska vandra runt. Sedan gick vi slingan runt de stora gravarna som verkligen imponerade och man förstod att det vilar betydelsefulla personer här även om det är oklart precis vilka det är. Överhuvudtaget känns det lite som om Gamla Uppsala har en slags "närvaro" i själva platsen som gör att man känner vördnad och ro. Det känns nästan priviligierat att få vandra här och det gör ju inte saken sämre att högarna omges av en medeltida kyrka och andra sevärdheter med stor historisk betydelse. I fjärran ser man Uppsala domkyrka på andra sidan slätten och de mindre högarna medan man själv vandrar runt i fågelsången bland en och annan turist. Uppsala flyttade härifrån till sin nuvarande plats när Fyrisån inte längre var seglingsbar ända hit upp och man kan inte undgå att fundera på hur här annars hade sett ut. Högarna omges alltså av små sandvägar och dessa är lätta att gå längs så man behöver ingen speciellt bra kondition utan bara hyfsade skor. En del klättrar upp på högarna men det är ju inget man ska och de syns ju bättre nedifrån marken. Har man tur så kommer man samtidigt som en guidad tur och får veta ännu mer men även ensam är det skönt att vandra runt och bara fundera över hur livet kan ha tett sig för de viktiga människorna i gravarna.