Stockholm

Aquaria marknadsförs som en familjeattraktion och det är nog tur för jämfört med andra akvarier runt om i världen så är det väldigt litet och då menar jag inte bara helheten (även smått kan ju vara av kvalitet) utan även det faktum att det känns anpassat för de småväxta. Inte minst hajtunneln har inget att göra med de som finns på större akvarier utan är helt en barnattraktion om man inte själv är väldigt småväxt för det är i princip bara ett kort, tjockt rör att krypa igenom. I övrigt är akvarierna ganska små de också men man får ändå en uppfattning om pirayor och annat som inte finns i våra vatten och regnskogsdelen är liten men känns någorlunda trovärdig och det är mysigt att de överhuvudtaget har en i det annars inte vidare tropiska Stockholm. Min egen favorit är laxtrappan men det gäller att man tajmar in säsongen om man vill se dem hoppa. Det här känns helt enkelt mest unikt för mig som vuxen eftersom det är fiskar som faktiskt lever i vattnet utanför Stockholm som söker sig hit och det är en häftig idé. Barnvagnar får man lämna vid entrén för lokalerna är som sagt små. Däremot kan man ta med dem in i fiket efter sitt besök och detta är nog min egen anledning till att komma hit mer än en gång. Under mitt senaste besök fanns ett helt bort uppbullat med allt från chokladrutor till fruktpajer och inte bara de torra och likformade muffins som svenska fik nu invaderats av förutom de gamla förutsägbara Delicatobollarna. Dessutom har fiket stora glasrutor ut mot vattnet så man kan sitta och studera båtlivet sommartid och då kan det dessutom vara öppet ut på verandan. En klar oas i Stockholms fikavärld även om det av förklarliga skäl ibland blir en del stök av alla barn. Som vuxen utan barn kanske jag hellre går till Boule o BersÅ om jag vill sitta vid vattnet men för barnfamiljen är det riktigt mysigt här.