Haworth

Ända sedan jag i tonåren såg Timothy Dalton i "Jane Eyre" på TV, långt innan hans Hollywooddebut, har jag tyckt om Brontësystrarna och läst bland annat Lynne Reid Banks böcker om dem. Det började alltså med Charlotte och romantiken kring guvernanten Jane men sedan upptäckte jag både hennes andra böcker och hennes systrars. Under min tid i York kände jag att jag bara måste till Haworth och se var dessa litterära systrar kom från. Att komma till storstaden Bradford är lätt och där måste man byta till lokalbuss som tar en till foten av den långa backen upp till Haworths kyrka. Det går också att ta sig till staden Keighley och ta ånglok till Haworth men bara under högsäsong så det fick jag vänta med. Jag kämpade mig istället uppför den kullerstenslagda backen med alla sina tehus och souvenirbutiker och det hela kändes lite märkligt för överallt hade dessa etablissemang namn som "Vilette" och "Wuthering Heights" efter de olika böckerna. Väl uppe hittar man puben där systrarnas målande bror satt och söp och apoteket där han köpte sitt opium. Sedan är man faktiskt framme vid kyrkan och prästgården där det första man ser är en nästan kuslig kyrkogård innan man kommer fram till huset. Där ligger folk begravda som dött av både kolera och TBC bland alla andra normala orsaker och det känns verkligen att det inte kan ha varit så uppmuntrande för de livliga systrarna att bo granne med den. Man förstår att de flydde ut på heden alldeles bakom huset och drömde för det gjorde jag också. Men först besökte jag själva prästgården med sitt museum.

Att gå runt i ett hus där tre verkligt stora författarinnor vuxit upp är maffigt. Huset ser ut nästan som det gjorde då och rummen har saker som hört till familjen. Det är gjort lite som en utställning så att man samtidigt kan läsa om familjens tid i Haworth och om deras liv. I barnkammaren får man till exempel veta att här satt de och hittade på historier till varandra och hela fantasivärldar växte fram med kapitel efter kapitel, kväll efter kväll. I de senare rummen dyker det upp mer och mer om vuxenvärlden, Charlottes resa till Bryssel och hennes giftermål men även de tragiska berättelserna om systrarnas allt för tidiga bortgång. Anne reste till exempel till Scarborough vid kusten i ett försök att råda bot på sin TBC och där finns även hennes grav. Själv fastnade jag vid Charlottes små skor. Tänk att en vuxen kvinna hade någonstans runt 35 i skostorlek! Det var väldigt rörande att få gå omkring bland personliga ägodelar innan man slutligen kom mot utgången där en souvenirbutik med välsorterad bokhandel byggts upp. Efter detta bara måste jag ut på heden för att få luft och fundera över alla känslor och se var syskonen lekte och fantiserade. Jag som under mitt besök bodde i North Yorkshire med sina två nationalparker märkte ju en klar skillnad här i Haworth i West Yorkshire där man ser bebyggelse och tecken på industrialisering överallt i fjärran men det var trots allt en stor hed med massor av både ljung, får och vackra vyer och på syskonens tid var här säkert vildare. Ganska tagen av alla mina intryck vandrade jag ner och åt på just puben vid apoteket som inte hade världens bästa pubmat men helt OK. Jag hade också bokat en natt på det vackra vandrarhemmet i en gammal herrgårdsbyggnad nere i dalen eftersom jag beslutat mig för att jag ville uppleva Haworth efter att myllret av dagsturister rest hem. Brontësystrarna förtjänade att jag fick se en mer 1800-talsaktig kvällsatmosfär tyckte jag för detta är en av Yorkshires stora sevärdheter.