Gothenburg

Paddan är en institution i Göteborg och jag åkte den en del som liten när vi fick släktbesök och det var jättespännande att sitta och böja sig ner i båten under låga broar. Sedan gick det ett tag innan jag åkte den igen i 20-årsåldern på 90-talet och då var det en svajig guidning. Så svajig att faktiskt skrev en insändare i Göteborgs Posten som listade all underlig information jag fått reda på. Som när vi passerade fiskehamnen och får veta att Sveriges största fiskehamn Simrishamn ligger "ett stycke norrut". Sist jag hade tittat efter så låg Simrishamn i Skåne en bra bit söder om Göteborg! Just detta att inte veta något om övriga Sverige är en rätt göteborgsk företeelse :))) Men Paddan har skärpt till sig sedan dess och när jag senast tog med min egen dotter fanns det absolut intet att anmärka på i guidningen. Själva färden är dessutom precis som man minns den med duckanden under låga broar och en vild färd ute på älven. För det känns ganska vilt åt ena hållet under den del av färden som går på Göta Älv och där man känner av vågorna i den platta båten. När man sedan vänder hemåt känns det lugnare igen men då har man hunnit bli lite blöt trots att guiderna fäller upp sidoskärmar på båtarna. Men det är värt att bli blöt när man får kika in i torrdockorna på andra sidan älven och se folk svetsa på stora fartyg. Det här är vad Göteborg handlar om till stor del även om varvsindustrin inte alls är vad den varit. Tillbaka in i kanalerna får man faktiskt se en väldig massa av stadens sevärdheter och grönska. Har man aldrig varit i Göteborg tidigare så är denna turistattraktion ett måste under sommartid när båtarna körs. Jag imponeras dessutom alltid av hur guiderna hinner växla mellan svenska, engelska och tyska utan synbarlig ansträngning även om de får förkorta här och där beroende på turer. Båtarna har inte världens bekvämaste stolar men de duger för den relativt korta turen.