Cradle Mountain

Cradle Mountain national park tedde sig först dystert när jag och den missanpassade grupp människor som jag reste ihop med, rullade dit i vår mini-vän. Det var molnigt och grått och jag köpte en ful genomskinlig poncho tidigt på dagen för att kunna slippa det värsta regnet. Det kändes missmodigt när allt man ville var att få se denna pärla till naturunder i all dess prakt. Bilder i all ära men jag ville själv stå och andas in den ljuva luften och blicka ut över storslagen natur och inte sitta ihopkurad under en gran i regn. Vädergudarna lyssnar dock gärna när man vill det som mest och himmelen sprack upp när vi närmade oss och solen kom fram.

Cradle Mountain national park är nog det mest storslagna i naturväg jag fick uppleva på Tasmanien. Det har en del av den vidunderliga nästan Nya Zeeländska charmen över sig med sina tornande berg, små vattenfall och spegelblanka sjö. Det finns fin vandring upp på bergen och lugnare turer runt sjön på välmarkerade och tydliga stigar som ofta är uppbyggda på ramper för att inte förstöra naturen. Längs vägen finns det mysiga små stränder och bergshällar dig man kan klättra upp och äta lunch eller njuta av utsikten. Jag fick en riktigt sådan där kick-upplevelse av att vandra omkring där. Fylldes med vördnad inför naturen och uppmanar ingen att missa denna pärla till naturunder om ni kommer till Tasmanien.